lördag 31 december 2011

Gott Slut och Gott Nytt!


Nu är detta år snart till ända och jag vill passa på att önska alla mina bloggläsare ett riktigt gott slut och ett

Gott Nytt År!

tisdag 20 december 2011

"Nåja, vad är en bal på slottet.... "

.... eller en översättningskonferens i St Petersburg, Silicon Valley, Wiesbaden, Aten, Malmö? "Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles, alldeles....."

Konferenssäsongen hade precis börjat och jag var glad över att ha blivit inbjuden till Translation Forum Russia i St Petersburg och flera andra internationella konferenser. Men, ödet ville annorlunda. Efter ett fall på hotellet i St Petersburg och utan att ens ha varit med på öppningstalet fick jag istället spendera 4 dygn på ryskt sjukhus med diagnosen akut diskbråck. 6 svenska sjukhusveckor, en ryggoperation och otaliga veckors rehabilitering senare kunde jag bara kort konstatera att hösten 2011 redan hade passerat.

Förhoppningen fanns i alla fall att jag skulle kunna närvara på NTIF, Nordic Translation Industry Forum, en konferens som bokstavligen föddes och skapades under SFÖs konferensmiddag, den 7 maj 2011, i Malmö. Tillsammans med Cecilia Enbäck, VD på Translator Scandinavia, andra trevliga branschkollegor, och ett par flaskor champagne drog vi upp de första riktlinjerna för forumet där Nordiska och Baltiska översättningsföretag skulle träffas för att diskutera hur branschen kan utvecklas och stärkas genom samarbete och erfarenhetsutbyte.

Sagt och gjort; med cirka 110 deltagare från överraskande 18 länder sparkade vi igång programmet den 24 november på Hilton Malmö med teman som de små språken i regionen, upphandlingar, teknologi, maskinöversättning, standarder, vendor management och vad slutkunder förväntar sig av sina översättningsleverantörer. Och så ställde vi frågan om det finns intresse (och anledning) att starta en organisation för översättningsföretag som sträcker sig över landgränserna.

Vi hade som målsättning att, i så stor utsträckning som möjligt, engagera talare och debattdeltagare från Norden och Baltikum. Den regional förankring bekräftades genom våra duktiga talare Karl Johan Lönnroth från Finland (f.d. Generaldirektör på översättningsenheten, EU-kommissionen), Halldór Jörgensson från Island (Country Manager, Microsoft Iceland), Kristaps Kvelde från Lettland (VD, Nordtext), Anne Katrin Welp från Sverige (AKW Consulting), Danilo Monaco från Finland (Global Vendor Manager, AAC Global) och Indra Sāmīte från Estland (Director of Business Development, Tilde SIA). Dessutom hade vi lokala storföretag representerade i panelen för företagsdebatten och de flesta av de organisationer för översättningsföretag som finns i Norden och Baltikum deltog i den avslutande paneldebatten tillsammans med representanter från övergripande Europeiska översättningsorganisationer.

Det har varit oerhört roligt att arrangera detta forum - denna konferens - så otroligt roligt. Och jag är tacksam att jag trots allt kunde vara där och träffa deltagarna. Vad som kommer ut av det får framtiden utvisa - konferensutvärderingarna pekar på att de flesta deltagare och sponsorer är nöjda eller mycket nöjda och 100% vill att vi upprepar konferensen nästa år. Detta trots att det bara skulle vara en engångsföreteelse.....

Ja just det, konferensen arrangerades utan vinstsyfte - tack vare det höga deltagarantalet har NTIF skänkt motsvarande 15 000 kronor till Translators without Borders. Lotteriet som arrangerades under konferensen drog in ytterligare 5 000 kronor till organisationen :)

STORT TACK till alla sponsorer, talare, moderatorer och deltagare - jag hoppas att vi ses snart igen!


Fler blogginlägg från konferensen hittar du här:

fredag 26 augusti 2011

Kritisk samhällsinformation anförtros åt Google Translate

I en intressant kartläggning gjord av språkföretaget Semantix framgår att 49 av Sveriges 290 kommuner helt saknar översättningar av relevant samhällsinformation på sina hemsidor. Och så många som var fjärde hemsida har ingen information på de vanligaste utomeuropeiska invandrarspråken.

Detta trots att 25 % av Sveriges befolkningen är första eller andra generationens invandrare och att cirka 15 % av befolkningen är födda utomlands, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).

Vidare visar kartläggningen att 169 av kommunerna som trots allt har översatt information på sina hemsidor har förlitat sig på maskinöversättning - till övervägande del av Google Translate.

Google Translate är ett fantastiskt verktyg för att få en allmän förståelse av information skriven på ett obekant språk. Och ofta fungerar det riktigt bra - min egen blog överförs till exempel oftast galant till engelska. Men vi har alla sett roliga exempel på när översättningen inte blir så bra och ibland blir resultatet riktigt dråpligt. Att svenska kommuner (och säkert andra med dem) använder detta verktyg (utan post editing) för samhällskritisk information är alarmerande. Man kan fråga sig vem som ska stå som ansvarig om informationen som går ut via kommunernas hemsidor blir feltolkad på grund av oklar översättning. Och dessutom saknar Google Translate stöd för några av de vanligaste svenska invandrarspråken som somaliska, bosniska och tigrinja.

Den nya svenska språklagen från 2009 gör gällande att svenska är huvudspråket i offentlig verksamhet och att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Språkrådet rekommenderar att begripligheten även ska innefatta ett mångfaldsperspektiv, så att inte bara svenska utan även andra språk och olika representationsformer ska användas med hänsyn till medborgarnas kommunikativa och språkliga behov.

Flera kommuner, som Alingsås och Skellefteå, har reagerat på Semantix kartläggning och har kommenterat i sina respektive lokaltidningar.


Det verkar för mig som om svenska kommuner har långt kvar innan man uppfyller medborgarnas språkliga behov. Men förhoppningsvis bidrar den mediala uppmärksamheten till bot och bättring och genererar mer översättningsuppdrag till professionella översättare och översättningsföretag.

torsdag 18 augusti 2011

Ibland är språket sekundärt

Ibland är språket sekundärt, trots att jag alltid framhäver att det är det primära och grunden till all kommunikation och en mänsklig rättighet.

När 12 gubbar kommer tillsammans för att spela boule, varje eftermiddag klockan 18:00 på grusplanen bakom Restaurant Chacala, Cala Sahona, Formentera - då är språket ingen förutsättning för kommunikation. Som kvinna är jag förvisad till åskådarplats, jajamensan, endast män är välkomna i spelet… men att vara åskådare är inte det sämsta, det är faktiskt till och med fascinerande.

Det dominerande språket är franska, trots att vi befinner oss på en i allra högsta grad spansk ö. Medelåldern på ”gubbarna” är alldeles säkert över 70 år, även om Vincent från Senegal drar ner snittet väsentligt. De ord jag lär mig och får förklarade för mig, på de 5 olika språken som förekommer, uttrycker glädje och frustration men många tål inte att upprepas här.

När mina barn träffar nya kompisar på stränder och andra platser i främmande länder och kommunicerar med kroppsspråk och skolengelska så är det vardagsmat – att se samma fenomen mellan män i övre medelåldern är verkligen uppfriskande. Och så länge som gubbarna är överens om reglerna flyter kommunikationen på riktigt bra……

tisdag 2 augusti 2011

Translating for Humanity - by Lori Thicke

Translators without Borders has just passed the one million mark: that is, in the first half of 2011, we donated over 1 million words to humanitarian organizations. This represents a contribution of around $200,000 to the important work of aid groups such as Doctors without Borders, Oxfam and Handicap International.


This year's donation doubles what we were able to achieve in 2010, thanks to a new automated project management platform created for us by proZ.com. But this is just the beginning! "Now that we have the capability of automatically connecting volunteers to the NGOs who need their help, we expect to donate three times as much by the end of this year," says Enrique Cavalitto, Translation Coordinator.


Since 1993, the worldwide community of Translators without Borders volunteers has been providing free translations to humanitarian organizations. Why is this important? Translation is essential if humanitarian NGOs are to carry out their missions.


Translation allows them to inform the world when a population is in danger. In the early days of the Haiti earthquake, Translators without Borders helped the French-speaking team of Medecins sans frontières tell international rescuers where help was needed.


Translators without Borders also helps raise worldwide awareness for issues such as land mine proliferation. We translated campaigns for Handicap International to publicize the plight of children who must cross-mined fields in order to get to school.


We also help in the fight against global problems such as deforestation. Through Translators without Borders, GoodPlanet.org has been able to speak to people in countries from Nigeria to Indonesia about the importance of protecting their forests.


Translation allows humanitarian groups to communicate with donors and raise more money. Zafen is a microcredit group helping entrepreneurs in Haiti start new businesses; Translators without Borders helps Zafen reach out to international donors by translating information about the projects needing assistance, thereby helping more Haitians escape misery.


Staff and volunteers who work for international NGOs, particularly in the field, tend to be from a mix of cultures; Translators without Borders helps ensure they are trained in their own language. According to Caroline Serraf of Medecins sans frontières, "If you have an Afghan doctor who is working in Uganda and you can only provide him with documents in French, he's not going to be able to do his job."


When Translators without Borders provides pro bono translations, we are freeing up valuable funds that can be used to further humanitarian missions. In the words of Gary Muddyman of Conversis, “Every dollar we save aid groups is another dollar available for caring for people in the field.”


What do the aid groups do with the money we save them? Alejandra Garcia from Medecins du Monde says, "Thanks to volunteers, we've been saving money and instead of using it for administrative purposes, we've been using it in the field: buying medicines, paying doctors...."


We’re proud of this work, but there are literally thousands of aid organizations who still need our help. We need to grow in order to be able to support them.


One area where our help is desperately needed is in taking down the language barriers to knowledge for people in the poorest countries. Our pressing goal is to help make critical healthcare information available for people in local languages such as Swahili. Too many people are literally dying for lack of access to information, because the information they need is locked up in a language they don’t speak.


Your sponsorship will have a great impact

Translators without Borders represents the translation industry in these actions around the world, so we are calling on all language services providers to join us now. Your sponsorship will have a great impact on humanitarian work. Among other actions, you will be helping NGOs:



- inform the world when a population is in danger

- raise worldwide awareness for important issues

- fight global problems such as deforestation

- raise funds for humanitarian actions

- train international staff

- care for more people in the field

- transmit life-saving health information


Join us today and be part of translating for humanity.

Lori Thicke


onsdag 27 juli 2011

Localization World Barcelona

Det har redan hunnit gå flera veckor sedan Localization World i Barcelona, närmare bestämt en hel semester, till och med en hel svensk semester.


Konferensen var en stor succé och rekordmånga deltagare, cirka 550, kunde ta del av många intressanta föreläsningar. Alla noga utvalda och sammansatta av konferenskommittén.


Jag uppskattade mycket de föreläsningar som presenterades av branschens slutkunder. Som till exempel Beat Buchmann från Credit Suisse som pratade om deras utveckling från att vara en traditionell språktjänst inom företaget till att bli ett internt översättningsföretag.


En annan bra föreläsning var "Selling in America" av Renato Beninatto. Som alltid professionellt framfört med mycket humor och engagemang. Även om jag inte har för avsikt att starta verksamhet i USA gav det mig en god insikt i de utmaningar som Europeiska företag kan stå inför när man överväger att etablera sin översättningsverksamhet "over there".


Den stora utmaningen på konferenser som Localization World med parallella spår, är att prioritera rätt och att hinna vara med på så många föreläsningar som möjligt. Genom andras kommentarer, bland annat på den mycket trevliga galamiddagen, insåg jag att jag tyvärr missat några av godbitarna. Men som tur är finns de flesta presentationerna tillgängliga för de som deltog i konferensen.


Programmet erbjöd många möjligheter till att nätverka och de generösa pauserna gav tid att besöka de många utställarna som fanns på plats.


Med stor glädje bevittnade vi det starka engagemanget hos de många frivilliga som engagerar sig för "Översättare utan Gränser". Konferensen inleddes med ett kort anförande av grundaren Lori Thicke. Hon riktade ett stort tack till de översättningsföretag som har valt att skänka pengar och bli sponsorer så att organisationen med fortsatt kraft ska kunna vidareutveckla det viktiga arbetet. Ett speciellt tack riktades också till Kathleen Bostick på Lionbridge som anordnat ett lotteri med fina priser - generöst skänkta av olika företag och privatpersoner. Lotter såldes under hela konferensen och det resulterade i en spännande dragning efter slutanförandet och inbringade inte mindre än 10 000 USD till Translators without Borders.


Nästa inlägg på "The L10ness" blir ett gästinlägg av Lori Thicke med mer information om organisationens arbete. Är du intresserad av att bli sponsor? Då är du välkommen att ta direktkontakt med mig för mer information.





söndag 5 juni 2011

Betald version av Google Translate API

Så har Google vänt på klacken - i ett utlåtande från i fredags säger man att Google ska låta Translate API leva vidare men erbjudas i någon typ av betald form. Är det någonting som är förvånande med det? Nej, inte riktigt, eller kanske två saker - dels att man backade så snabbt, efter bara 8 dagar, och dels den anledningen som de anger. Adam Feldman, APIs Product Manager hos Google skriver i det officiella tillkännagivandet att man sett så mycket "passion och intresse" för produkten och att man därför planerar att släppa en betald version.


Jag undrar vad det är som Google förutspår som vi inte ännu ser? Det finns knappast en tillräckligt stor kundkrets för produkten som motiverar Google att börja ta betalt, det kan möjligen skramla in lite småpengar. Om inte för pengar - för passion? Ett enmans-företag kan kanske drivas av passion men ett multinationellt företag har alltid vinst i fokus. Eller är det för att motivera Googles interna utvecklare, som är passionerade över en produkt som kanske har nått sin gräns i utvecklingspotential? Det Google tjänar pengar på är ju trots allt att utveckla NYA produkter.

Förhoppningsvis ser vi andra positiva resultat av Googles två utspel - många har säkert fått upp ögonen för att det inte finns någonting i livet som är gratis. Det har också givit fokus åt alternativen till Google Translate, det vill säga de kommersiella maskinöversättningsprogrammen.

Och vem vet, kanske Google redan har en ny produkt under utveckling som kommer att slå oss alla med häpnad.... igen.

måndag 30 maj 2011

Google Translate API

I fredags nåddes översättningsbranschen av informationen att Google Translate API kommer att sluta utvecklas och stängas ner per sista december 2011. Jag läste det första inlägget på GTS Blog, av Dave Grunwald, men informationen spreds sedan snabbt via Twitter och andra bloggar.


Vad innebär detta? Ja, en sak är i alla fall säker - Google Translate kommer inte att försvinna! Det Google slutar att utveckla är API-funktionen som gör det möjligt för
utvecklare att integrera funktionaliteter i sina egna applikationer.
Översättningsverktyg som SDL Trados, Wordfast och Déjà Vu erbjuder via Google Translate API möjligheten att få översättningsförslag från Google Translate som komplement till de översättningsenheter som finns i översättningsminnet.

När Google drar tillbaka Google Translate API kommer "Translation Provider-plug in" för Google inte längre att fungera i SDL Trados Studio. SDL har dock fortfarande
koppling till två andra maskinöversättningsprogram som erbjuds gratis och dessutom finns länken mellan SDL och Systran redan på plats och flera andra är under utveckling. Allt är inte gratis dock - och kanske kommer även Google tillbaka med en ny avgiftsbelagd modell som SDL, Wordfast och andra leverantörer kan erbjuda.

Maskinöversättning är här för att stanna och är redan en etablerad tjänst inom branschen. Jag tror att Googles beslut definitivt kommer att öka efterfrågan, och därmed också priset, för etablerade maskinöversättningsprogram som Asia Online och Systran. Och det ställer till problem för översättningsföretag som har baserat sina maskinöversättningstjänster på Googles API, samtidigt som det förstås gynnar de som har valt en annan lösning.

Men vi ska inte lägga för stor vikt vid Google Translate för professionellt användande, Google Translate är inte ett väl tränat maskinöversättningsprogram och kan inte jämföras med sådana heller.

För att ge lite perspektiv på nyheten: En professionell översättare behöver inte Google Translate för att utföra sitt arbete, det är endast en liten funktionalitet bland många andra, och det är inte ens säkert att den blir saknad. Men, Google har ett starkt inflytande och för de leverantörer som utvecklar applikationer som är beroende av Google till 100% är detta ett hårt slag. Bland de återfinner vi flera trevliga "bra-att-ha-appar" för översättning som nu hotas att försvinna.

Alla vi andra "vanliga" kan lugnt fortsätta att använda Google Translate för det som det är bäst för. Att få en snabböversättning av information som är skriven på ett språk som vi inte själva behärskar.... vilket är tur för mig :)



måndag 23 maj 2011

Motivation och Inspiration

Jag pratar mycket om motivation och inspiration i mina föreläsningar och med mina kunder. Därför behöver jag fylla på med samma vara med jämna mellanrum så att inte min egen energi sinar. Jag bestämde mig därför, med kort varsel, för att åka till Stockholm och delta i Mercuri Sales Lab 2011.

Det var av en ren slump som jag noterade att eventet skulle äga rum via en roll-up vid entrén till konferensavdelning på Clarion Sign där ELIA Networking Days hölls för drygt en vecka sedan. "Årets viktigaste Säljevent" stod det och ingen mindre än Daniel Pink skulle vara konferensens huvudtalare. Daniel Pink är en av mina förebilder i frågor kring motivation, attityd och drivkraft och jag har också hänvisat till honom i mina föreläsningar. Han är författaren och föreläsaren som menar att ekonomiska bonusar hör historien till. Att i vårt moderna samhälle är meningsfullhet och känslan av att bidra till något större, den starkaste drivkraften - inte pengar!

Daniel säger att företag gör fel när de försöker skapa inspiration bland medarbetarna genom att lova dem mer pengar. Detta fungerade hyggligt bra i industrisamhället där man, i viss mån, kunde höja kvalitet och produktivitet genom att lova belöningar för ett monotont tempoarbete. Men nu, när huvuddelen av arbetsstyrkan är kunskapsarbetare som ägnar sin tid åt kreativt arbete är det annorlunda. Människors motivation kommer alltmer inifrån och att erbjuda pengar kan förvånande nog ge minskad motivation.

Föreläsningen i Stockholm inleddes med brandlarm - alla måste omedelbart lämna byggnaden (mer än 700 personer), och det var nog ganska många som trodde att detta var del av showen, men så var det inte. Väl inne i salen igen så trollband Daniel Pink oss alla från första stund och 2 timmar försvann i ett nafs. Jag gjorde ett tappert försök att twittra de första 10 minuterna men gav snabbt upp och lät mig istället uppslukas av den energi som flödade i rummet. Eftersom jag är helt enig i Daniels principer fann jag mig själv mest nicka och le igenkännande åt alla hans mycket talande exempel om att "piska och morot" inte alltid fungerar lika bra i praktiken som i teorin.

När föreläsningen var slut klev jag ur min egen komfortabla zon och gick faktiskt fram till Daniel och introducerade mig. Han tog emot mitt visitkort och utbrast "Oh, so you are the tweeterer" vilket blev inledningen till ett personligt och trevligt samtal, som gärna hade fått vara mycket, mycket längre.

Med min signerade bok "Drivkraft" under armen klev jag leende ut i en ny ljum och ljus sommarkväll - fylld av energi, inspiration och motivation, redo att anta nästa stora utmaning!

lördag 14 maj 2011

Konsten att förvandla statistik till säljargument

Efter en rad med konferenser under våren för såväl översättare, översättningsföretag och köpare av översättningstjänster tycker jag mig se att de gemensamma frågorna handlar om oro för sjunkande priser och en osäkerhet inför att nya teknologier ytterligare ska ge effektiviseringar = ännu lägre priser, mindre efterfrågan och minskade volymer. Min övertygelse är att det finns ett aldrig sinande behov av översättning och alla studier pekar på att det bara är en bråkdel av all den information som produceras som faktiskt blir översatt.

Vi har ett tydligt samband mellan internationell handel och översättning, både vid export och import. Likaså finns ett samband mellan integration och översättning/tolkning. Översättning blir den överbryggande faktorn som gör att fler konsumenter lär sig att köpa, använda och underhålla sina produkter eller för personer med utländsk härkomst att snabbare etablera sig i sitt nya hemland.

Internationella företag som översätter och lokaliserar sina produkter och tjänster tenderar att få en snabbare tillväxt. Länder som erbjuder tolkning och skriven översättning vid immigration får bättre integration. Människor som kommunicerar på sitt modersmål når bättre fram med sitt budskap.

För att skapa en efterfrågan av språktjänster som översättning, lokalisering, tolkning och språkinlärning så måste vi veta vad som genererar behovet. Vi måste ha en positiv inställning till utveckling av produkter och tjänster som genererar intäkter till den egna branschen. Vi måste uppmana våra politiker att fortsätta stöda språkstöd för våra invandrare och att de ska undvika att använda engelska i internationella debatter där tolktjänster erbjuds.

För att kunna sälja, till en ofta ganska oinformerad (eller rent av ointresserad) kundkrets, måste vi också kunna argumentera för den. Och det är här som statistik och siffror kommer in....

På ELIA Networking Days i Stockholm, 13-14 maj, presenterade Ingel Bel Habib, fil doktor och frilansande forskare, resultatet av sin rapport att flerspråkighet ger exportfördelar. Rapporten är inte ny, den publicerades första gången i juli 2010, men Ingela har nyligen låtit översätta den till engelska för att nå ut till en bredare publik.

Det hon har lyckats visa är att flerspråkighet och ekonomisk konkurrenskraft är nära knutna till varandra. Studien visar att svenska SMF-företag endast använder sig av 3 marknadsspråk, främst engelska. Tyska SMF använder sig av flest marknadsspråk, upp till 12 stycken, medan franska SMF använder omkring 8 språk. Här kan vi tala om en svensk kompetensparadox. Trots att Sverige har en högre andel flerspråkiga i befolkningen än Tyskland och Frankrike använder sig svenska SMF av ett litet antal marknadsspråk, vilket begränsar exportgeografin till Europa, främst Norden. Färre marknadsspråk gör således Sveriges export mer sårbar och hämmar exportutvecklingen.

En annan slutsats från studien, tvärtemot vad många tror, är att engelska INTE räcker i affärsförbindelser. I själva verket var andelen företag som deklarerar att de har gått miste om exportkontrakt på grund av en språkbarriär betydligt högre i Sverige (20%) än i Danmark (4%), Tyskland (8%) och Frankrike (13%).

Kanske var inte detta den mest briljerande presentationen på konferensen, och det ställdes en del kritiska motfrågor om trovärdigheten i rapporten. Men kom ihåg att siffror är bara siffror, i alla fall så länge som man inte kan förvandla dem till något mer gripbart.

Argumenten som du kan skapa utifrån den data som finns i Ingelas rapport är dock slående - tänk att kunna gå in hos en kund och säga: Är du medveten om att 20% av svenska företag uppger att de förlorat exportkontrakt på grund av språkbarriärer - vill du ha hjälp att undvika det? Antagligen ett mycket mer intressant sätt att starta en affärsdiskussion än att fråga: Behöver ni översättning?

Ta chansen och använd all data och statistik som finns tillgänglig och skapa en egen historia - krydda med lite känslor - så är jag säker på att konversationen lyfts till ett mer intressant plan.

måndag 9 maj 2011

SFÖ-konferens 2011

2011 års SFÖ-konferens på Hilton i Malmö är över. Jag reste framförallt dit med stora förhoppningar på nätverkandet eftersom jag tyckte att innehållet i konferensprogram såg ut att vara "tunt", i alla fall för mig som inte är frilansöversättare, men också för att prata om Översättare Utan Gränser.

Konferensen inleddes av ordförande Nadja Chekhov som pratade om årets tema "Översättaren i tiden" - ett tema som verkligen gick som en tydlig tråd genom hela konferensen.

Under första dagen låg ett stort fokus på Skandinavien med föreläsningar om skandinaviska missförstånd ur affärsperspektiv och de språkliga fällorna mellan svenska och danska. Man kunde också lära sig mer om de olika översättarutbildningarna som erbjuds i Sverige och Danmark.

Min största behållning blev Kim Halls presentation "Skandinaviska missförstånd" med innehåll från hennes livserfarenheter och boken "Skandigration" som Kim är medförfattare till. Föredraget innehöll förvisso inte så många nyheter men det framfördes på ett professionellt och trevligt sätt och det bekräftade mina egna erfarenheter om hur olika det är att göra affärer och driva företag i Sverige, Norge respektive Danmark. Visste du till exempel att när svenskar blir kallade "osvenska" - och känner sig stolta över det - tar norrmän och danskar detsamma om dem som en förolämpning.

Jag valde att avsluta den första dagen med att lyssna på en föreläsning om sociala medier av Kristin Heinonen från webbyrån Good Old. Kristin berättade på ett föredömligt enkelt sätt om Twitter, Facebook, LinkedIn, Bloogar och andra sociala medier och fördelarna med att införa dessa i sin marknadsföring. Personligen hoppas jag att ett av resultaten blir att vi har fler "twittrare" på nästa års konferens och att även SFÖ som organisation blir mer synlig i framtidens medier.

Fredagen avslutades med en guidad tur med buss genom Malmö, middag och underhållning. Deltagarna fick under bussturen rolig och intressant information om Malmö och stadens utveckling i tiden, och efter det erbjöds vi en fantastiskt vacker vy över Öresundsbron från Luftkastellet där buffén och underhållningen senare serverades.

På lördagen kunde man bland annat delta i en CAT-workshop med parallella 20-minuters pass med demonstrationer av Déjà Vu (Atril), memoQ (Kilgray), SDL Studio 2009 (SDL), Transit (STAR), Translation Workspace (Lionbridge) och Wordfast. Tyvärr var lokalen inte anpassad för ändamålet och flera deltagare klagade på att det var svårt att följa med i demonstrationerna. Förvånansvärt många kommenterade också att man föredragit demonstrationerna på svenska för en enklare förståelse och inlärning. Intresset var olika stort för de olika programmen med en klar fördel för memoQ, SDL Studio och Wordfast.

Under årsmötet - som jag numera deltar i efter att ha blivit associerad medlem - debatterades framförallt två frågor: om SFÖ ska eller inte ska vara med i FIT (frågan remitterades) och om föreningen ska utesluta företagsmedlemmar (vilket snabbt beslutades med stor majoritet att man inte kommer att göra). Jag har inte rösträtt men tycker att det senare beslutet var bra - även om jag anser att det borde finnas två separata forum för översättare och översättningsföretag då många av frågorna och problemen som bör belysas gör dessa två grupper till motparter. Inte vill man t ex diskutera prissättningsmodeller i samma rum som sina kunder?

Under lördagens eftermiddag kom vi tillbaka till temat tid och fick bland annat lyssna på Bodil Jönsson som bjöd på en inspirerande och rolig föreläsning. Egentligen tyckte jag just då inte att presentationen hängde ihop riktigt - men jag insåg på vägen hem i bilen, dagen efter, att väldigt mycket av det Bodil sagt hade gjort intryck på mig. Under eftermiddagen lyssnade jag också på hur man säljer sig själv på 30 sekunder, om EGO-tal (elevator speech), och avslutningsvis en intressant och praktisk presentation av Liisa Leppänen från SKTL om ett annat sätt för frilansaren att basera sin prissättning: För att kunna ta reda på hur mycket du ska debitera per ord - måste du veta hur mycket du spenderar (privat och i företaget). Det blev en oerhört tydlig visualisering om den stora skillnaden i månadslön om du debiterar 90 öre per ord istället för 70 öre. Jag hoppas att det var många leverantörsansvariga från översättningsbyråerna på plats i rummet.

Under söndagen hade konferensgruppen varit generös och givit 10 minuter för mig att prata om Översättare utan Gränser. Tyvärr var det bara ett 30-tal personer som tog sig tid att lyssna till det under kaffepausen, men jag hoppas att övriga deltagare läser informationen som alla fick i konferensväskan.

Som alltid på konferenser är det personliga möten som för mig är den största behållningen. Årets SFÖ-konferens var inget undantag - tvärtom - även om jag fick mer ut av programmet än jag från början hade trott. Kulmen för mig bestod i ett mycket inspirerande, underhållande och trevligt samtal under middagen och jag hoppas att snart avslöja vad våra livliga diskussioner förhoppningsvis resulterar i.....

Nu tar jag ny sats och fortsätter med förberedelserna för ELIA Networking Days i Stockholm - vi ses där!




tisdag 26 april 2011

Alla borde prata svenska....

Nu är jag på resande fot igen och jag passar på att sammanfatta lite mer av mina anteckningar från mitt samtal med Juhani Lönnroth häromveckan. Mina tankar går till vår diskussion om bevarandet av det egna språket i kontrast till mångspråkighet. Fyra av de nordiska länderna toppade den nyligen publicerade EF-studien över engelskkunskaper, endast överträffade av Nederländerna. Språkkunskaperna har förstås en stor betydelse för våra internationella kontakter men utmärkta språkkunskaper kan också vara en nackdel! Vi nordbor har en tendens att överskatta och överutnyttja våra engelskkunskaper och därmed riskerar vi att förlora avgörande nyanser i affärssamtal och politiska dialoger.

EU-direktivet uppmanar att alla EU-medborgare bör lära sig minst två främmande språk, till stöd för språklig mångfald. Icke desto mindre rekommenderas politiker och kommissionärer att hålla sina offentliga föredragningar på sina respektive modersmål. Och så sker oftast från medlemsstater som Frankrike, Italien och Grekland medan politiker från de nordiska länderna tenderar att prata direkt på engelska. Men oavsett hur bra deras engelska är så kommer de aldrig att kunna uttrycka sig lika bra på sitt andra eller tredje språk som de kan på sitt modersmål. Dessutom försvåras arbetet för de professionella tolkarna då dessa först måste tolka ”svengelskan” innan informationen tolkas vidare till något av de andra EU-språken. Professor Sture Allén, ledamot av Svenska Akademien, sa på ett seminarium om mångspråkighet under Sveriges ordförandeskap att "Det är inte förrän du talar ditt modersmål - med professionella simultantolkar som överför det till övriga 23 officiella språken - som alla EU- företrädare kan delta på samma villkor."

Och visst är mångspråkigheten viktig, men har vi råd att underhålla alla nya språk och det galopperande antalet språkkombinationer som uppstår? Under mitt samtal med Juhani, frågar jag om han tror att mångspråkigheten har gått för långt. Nu när han har lämnat jobbet på EU-kommissionen bakom sig och har ett annat perspektiv, Juhani svarar: Det är en svår fråga, många tycker att det kanske borde finnas en gräns och man kunde kanske ha tänkt sig att sätta gränsen när Malta kom in i EU eftersom maltesiskan gav irländarna en politisk öppning att införa iriska som officiellt språk. Men nu är det politiskt mycket svårt att ändra. Men man kanske kan göra andra begräsningar? Vem har egentligen ansvaret att bekosta mångspråkigheten, utmanar Juhani.

Ja, vem ska betala? Sedan 2004 budgeterar och finansierar varje enskild EU-nation sina egna kostnader för tolkning och översättning och de tas från landets totala EU-budget. Juhani fortsätter: är det EU-institutionerna som ensamma som ska bära hela ansvaret? Eller ska kanske medlemsländerna själva ta en del av ansvaret i framtiden. Måste allt översättas på central nivå eller kan man tänka sig att t ex. Sverige, Danmark och Finland nationellt översätter den typ av texter som inte har så stor betydelse för t ex. spanjorer eller greker. Juhani menar att den totala ansvarsfördelningen måste ses över. Även nya teknologier bör implementeras i en större utsträckning så att t ex. texter med lägre krav på kvalitet kan översättas med hjälp av maskinöversättning.

Juhani fortsätter: - De politiska beslutsfattarna och lobbyisterna i medlemsländerna begär hela tiden mer och mer av de centrala kommissionerna och här skjuter de sig själva i foten för då utvecklar man inte de nationella resurserna. Om medlemsländerna istället tar ett större nationellt ansvar så skapar det en ökad efterfrågan och stimulerar utvecklingen av nationella tolk- och översättningsföretag. Det skulle också få många andra positiva efterverkningar på t ex. utbildning och för bevarandet av språk som värderas lägre än andra. I länder som Finland och Sverige blir engelskan så dominant att det inte längre finns något intresse hos studenter att vidareutbilda sig i de egna officiella språken finska och svenska.

Snabbt skiftar vårt samtal och vi hamnar i den högaktuella språkdebatten i Finland. Juhani och jag förvånas båda över att det ens behöver finnas en debatt eftersom svenska är en stor del av det finska kulturarvet. Och vilken större gåva kan ett barn få än att födas in en naturlig tvåspråkighet? Eller erbjudas möjlighet att lära sig ett nytt språk i tidig ålder. För finländaren innebär dessutom svenskan porten till danska och norska och förmågan att kommunicera på ”skandinaviska”.

Min sjuåriga dotter frågar plötsligt – vad skriver du om? Om olika språk, svarar jag och hon replikerar utan eftertanke – ”jag tycker att alla kunde prata svenska, det skulle bli enklare så….” Tja, vad svarar man på det? Det är en något annorlunda lösning på problemet :)

torsdag 14 april 2011

En konversation med Juhani Lönnroth

Efter ett långt och mycket personligt samtal med en av de verkligt stora profilerna inom den Europeiska översättningsbranschen, Juhani (Karl-Johan) Lönnroth, inser jag att jag har material som gott och väl räcker för en hel rad blogginlägg. När jag introducerades för Juhani första gången på en konferens i Finland, för närmare 10 år sedan, förstod jag direkt att jag träffat en person som delar mina värderingar om att språk är en mänsklig rättighet och som förstärker människovärdet.

Juhani är tidigare Generaldirektör vid Europeiska Kommissionen som klassas som världens största översättningsorganisation. Med en totalbudget på 1,1 miljarder EUR, 1,9 miljoner sidor översatta varje år, och 2 500 anställda, ägde Juhani ansvaret för den i särklass viktigaste enheten för översättning och tolkning i världen.

Under vårt samtal pratade vi om flera spännande aspekter av flerspråkigheten och dess konsekvenser för översättningsbranschen:
  • Språk - en mänsklig rättighet
  • Storleken på EUs budget för språktjänster
  • EUs avancerad flerspråkspolitik jämfört med andra områden – och varför marknadsför vi den så dåligt?
  • Decentralisering av ansvaret för tolk- och översättningstjänster
  • Språkdebatten i Finland – som är jämförbar med andra länder med flera officiella språk
  • Har flerspråkigheten gått för långt?

Låt mig börja med siffrorna: Jag frågar Juhani om det är rimligt att EU har en budget på 1,1 miljarder EUR? Han utmanar mig och svarar - Man kan tycka att det är slöseri med pengar när alla kan prata engelska – eller hur? Naturligtvis sägs detta med stark ironi – förespråkare för flerspråkighet som Juhani är. Men han fortsätter: Vår värld blir mer och mer fokuserad på teknologi, men allt går inte att omsätta i pengar. Vad får demokrati kosta? Eller miljö? Vissa saker måste man bara göra oavsett pris.

Är 1,1 miljarder EUR mycket pengar – absolut, vilket översättningsföretag som helst skulle döda för att nå den omsättningssiffran. Men Juhani sätter siffran i ett annat perspektiv - 1,1 miljarder EUR är 1% av EUs totala budget och EUs totala budget är 1% av EU-nationernas totala BNP. Så - kostnaden att bevara flerspråkigheten inom EU är 1/10 000 av BNP – och har vi verkligen råd att satsa för att möjliggöra kommunikationen, understryker Juhani.

Det är alltid lika fascinerande att prata med Juhani tack vare hans mångåriga erfarenhet på toppnivå för språkfrågor och hans passion för språk och människor. Han tjänar som en inspiration för mig och för alla andra som dagligen arbetar med att leverera tjänster inom språkbranschen.

lördag 9 april 2011

Att närvara eller Twittra

En av fördelarna med att vara oberoende är att jag nu kan välja vilka konferenser jag ska delta i. Tyvärr inser jag att det finns för många konferenser som överlappar varandra med snarlikt innehåll. Denna vår har jag trots det valt att delta i TMS Inspiration Days (Krakow), EUATC (Rom), memoQfest (Budapest), SFÖ (Malmö), ELIA ND (Stockholm) och Localization World (Barcelona). Min prioritering har naturligtvis styrts av de konferenser till vilka jag blivit inbjuden som gästföreläsare med enda undantaget för SFÖ - dit jag åker endast för att förkovra mig - och för att prata lite om Translators Without Borders.

Säsongen startade bra med inspirerande presentationer i Krakow - liksom förra året är var detta en liten men välregisserad föreställning med många duktiga föreläsare. Ämnena under konferensen kommer definitivt att utvecklas under kommande sammankomster eftersom samma nyckeltalare flyttar runt från en konferens till nästa.

De viktigaste diskussionerna - implementering av maskinöversättning (MT), framtiden för översättningsminnen och nya idéer för att utveckla översättningsbranschen introducerades redan på GALA i Lissabon - en av de få konferenser som jag inte deltar i denna vår (men som jag förstått attraherade mer än 250 deltagare).

Antalet deltagare i konferenserna varierar från 60 till 500 personer och formatet skiftar mellan konversationer till föreläsningar. Men - den mest intressanta utvecklingen från tidigare år är bidragen från dem icke närvarande deltagarna via Twitter. Personer från hela branschen och över hela världen kommenterar och frågar genom detta nya Sociala Media. Det enda du behöver göra är att öppna ett konto på Twitter, ta reda på vilken "etikett" som den aktuella konferensen har (se t ex #TMS_inspire or #GALA_Lisb) och sen kan du delta i debatten, bekvämt tillbakalutad i soffan där hemma. Kilgray har tagit ytterligare ett steg - memoQfest streamas direkt och vem som helst med en internetanslutning och dator kan vara med.

Men - varför åker alla dessa människor på konferenser? Jo, för att nätverka och mötas - ingen teknik i världen kan ersätta värdet av det.

Idag presenterar jag på EUATC i Rom och rubriken lyder "Boost International Sales" - vill du vara med i debatten hemifrån? Följ mig och konferensen på Twitter (@amclind) #EUATC

torsdag 31 mars 2011

Norden i topp

I morse läste jag den första upplagan av EF English Proficiency Index - det första världsomfattande indexet som rangordnar länder efter deras kunskaper i engelska. Det var en intressant läsning även om den inte bjöd på några jättestora överraskningar. EF har för avsikt att komma med uppdaterade rapporter för att utvärdera förändringen av engelskakunskaperna under de kommande åren vilket är jättebra, speciellt med tanke på larmrapporter från Sverige om minskat intresse för att lära sig språk i skolan.

Rapporten visar att kunskaperna i engelska
är högst i Europa. Alla de länder som rankades ha mycket hög kompetens, och alla utom ett av de länder som rankades ha hög kompetens finns där. Trenden gäller dock inte alla europeiska länder: Spanien, Italien och Turkiet sticker ut som undantagen jämfört med övriga Europa.
Goda språkkunskaper korrelerar enligt EF med utbildningsnivå och styrkan i exportindustrin.

Sticker ut åt andra hållet gör - inte helt överraskande - Norden! Norge toppar listan som det land som har allra högst engelskakunskaper i världen.
Tätt efter Norge hittar vi Nederländerna, Danmark, Sverige och Finland. Dessa fem var de enda länderna där vuxna har rankats ha mycket hög kompetens i engelska. Enligt rapporten har de fem bästa länderna gemensamt att alla är små och välmående länder vars nationella språk inte är särskilt vanliga runt om i världen.

Asien har många olika kunskapsnivåer, från höga i Malaysia till mycket låga i Vietnam och Indonesien. De rikare asiatiska länderna tenderar att ha högre kunskapsnivåer, vilken kan förväntas av deras högre skolgång och större investeringar i privatundervisning i engelska.

Latinamerika har absolut lägst kunskaper i engelska av alla regioner. Bara Mexiko och Argentina rankas ligga ovanför låg kompetens. Detta beror enligt rapporten på flera bidragande orsaker bland annat historiskt svagare inskrivningsnivåer i skolor, mer politisk oro och generellt låga nivåer av de offentliga investeringarna i utbildning.


Indexet bygger på ett omfattande forskningsmaterial, där mer än två miljoner människor från 44 länder och regioner deltog i gratis online språktest under 2007 - 2009.

Att Norden ligger i topp är ingen större överraskning och naturligtvis beror detta på att språken är små och att vi också startar tidigt med engelska som andraspråk i skolan. Men,
jag vill också betona en annan gemensam nämnare för de fem främsta länderna på EFs lista....

I alla fem länderna visas engelskspråkiga TV-program och filmer i allmänhet i originalversionerna, på engelska, med undertexter! Dubbning förekommer i princip inte för produktioner ämnade för en vuxen publik (se tidigare blogginlägg: Undertextning vs. Dubbning).


Ladda ner EF's studie här:
EF EPI 2011 Report


tisdag 29 mars 2011

Att bygga ett säljteam

Det är rubriken för min föreläsning i Krakow nästa vecka på TMS Inspiration Days som jag just nu förbereder tillsammans med min vän Johan Laestadius på Kommunicera Communications AB. I väntan på Johans utkast går mina tankar till vad jag vill förmedla av mina egna erfarenheter - vad är framgångsreceptet?

Handlar det bara om piska och morot? Höga säljkvoter och generösa provisioner? Jag är skeptisk, jag är övertygad om att det handlar om någonting helt annat. I alla fall för somliga, kanske till och med för en majoritet.

När jag pratar med översättningsföretag som har ett säljteam (vi ska komma ihåg att många fortfarande saknar det) berättas om säljstrategier och ersättningsmodeller som är allmängiltiga och generella. Modellerna må variera mycket från land till land, men väldigt få variationer finns inom samma organisation. I Sverige är höga provisioner i översättningsbranschen sällsynta, flertalet säljare har endast grundlön och säljbaserade provisioner saknas helt. I USA är kutymen en helt annan - inte sällan består ersättningsmodellen av 50% grundlön och 50% provision. Om provisioner betalas ut är det ofta undantaget för just säljarna, det vill säga de som har det som sin titel på sina visitkort, inte för övriga medarbetare som bidrar till framgången.

Att sälja översättningstjänster är en utmaning, behovet är sällan direkt, utan det uppstår långt efter det inledande samtalet mellan säljare och prospekt. Att bli framgångsrik kräver tålamod, tålamod och ännu mer tålamod. Att sälja det första uppdraget till en ny kund är det enklaste i denna svåra process, den största utmaningen ligger i att få dem att komma tillbaka, att bygga upp det förtroendet som behövs för att kunden år efter år fortsätter att skicka in sina översättningsuppdrag till just ditt företag utan vidare eftertanke.

Ett framgångsrikt säljteam behöver bestå av flera olika individer - du vill ha den hungriga storsäljaren som ger sig ut efter de stora respektingivande kontona som kräver research, successiv bearbetning och uthållighet. Du behöver också "cold callers", personer som timme ut och timme in ringer helt nya företag och accepterar att få 99 NEJ för varje JA (eller ett KANSKE). Vid sidan av dessa klassiska säljkaraktärer behövs också de engagerade projektledarna eftersom det är mellan projektledaren och kunden som det långsiktiga förtroendet uppstår.

Och så kommer vi tillbaka till kompensationen. Ovanstående personer är av olika karaktärer med helt olika drivkrafter. Vad är det som gör att projektledaren lägger in ett par extra timmar en fredag eftermiddag för att få leveransen på plats, eller för en cold caller att ringa det 150:e samtalet trots att inga JA har hörts i telefonluren ännu, eller för storsäljaren att för 10:e gången besöka samma företag utan att ha sett röken av några uppdrag.....?

Så vilken är drivkraften? Är det verkligen högre lön? Eller är det hellre en extra ledig dag, flexibel arbetstid, champagne på nästa personalmöte, offentligt erkännande, ett eget kontorsrum, middag för hela teamet eller ett diplom? Ställ frågan - till varje individ - kanske är det något helt annat än du tror?

Jag tror inte att framgångsreceptet är piska och morot -
receptet är snarare en väl sammansatt grupp medarbetare som är beredda att satsa ett individuellt engagemang och som har en övertygelse om att kunna göra en skillnad. Med en skälig ekonomisk grundersättning är detta en betydligt starkare drivkraft än mer pengar, tror jag. Sen skadar det inte att dela ut små morötter ändå ibland, frågan är bara hur de ska se ut...?

tisdag 22 mars 2011

Översättningsverktyg för framtiden?

Översättningsverktyg är ingen ny vetenskap, tekniken såg dagens ljus redan på tidigt 80-tal. Men hur ser CAT-verktygen ut nu jämfört med för 20 år sedan? Har vi uppnått de optimala lösningarna och de mest effektiva processerna? Eller ligger det fortfarande i framtiden?

Idag fick jag förmånen att prata med Jochen Hummel, grundare av TRADOS GmbH (1984), och numera VD för ESteam AB, ett svenskt mjukvaruföretag inom översättningsteknologi. Jochen är tillbaka i branschen efter att ha varit borta från den i cirka 5 år och en av mina första frågor blev osökt - Vad tycker du har hänt sen dess? Lite förvånande blev hans svar - "inte mycket..."

Jag tycker att vi har fått nya duktiga alternativ till SDLs dominanta ställning med verktyg från företag som Kilgray och Across. Flera av de största översättningsföretagen utvecklar egna lösningar som erbjuder leverantörer och kunder att arbeta i deras unika miljöer och några av dem väljer också att kommersialisera sina programvaror. Företag som satsar på webbaserade lösningar som t ex. Wordbee, har tagit steget ut på nätet och vi ser mer och mer lösningar med intuitiva webbgränssnitt. Men enligt Jochen Hummel bygger alla dessa verktyg fortfarande på samma grundkoncept. Kanske är det att dra alltför stora växlar att kalla tekniken föråldrad och uttjänt - som andra karaktärer i branschen har gjort - eftersom det ännu inte finns ett bättre alternativ.. och det är där det haltar. Tekniken kan inte vara uttjänt förrän det finns en efterträdare.

Varför har inte utvecklingen gått snabbare? Varför ser vi ingenting nytt? Beror det på att översättningsbranschen består av en lång kedja av underleverantörer och att de största spelarna själva har investerat i teknologin? Och att det därför, av naturliga skäl, finns ett begränsat intresse för innovation och vidareutveckling. Min egen erfarenhet visar också att det i översättningsbranschen generellt finns en ovilja att investera i teknologi. Vem vill satsa på att utveckla programvaror till en bransch som inte vill hosta upp stålarna? TRADOS chock-sänkte priserna på sina verktyg med mer än 90% i slutet av 90-talet men fortfarande fanns det dem som tyckte att priserna var för höga. Jag skrattar gott åt Jochens jämförelse med taxibranschen - en bransch med utövare som har kortare yrkesutbildning, lägre status och mindre marginaler men som ändå inser att man måste investera 300 000 kronor i ett fordon för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Kanske beror skillnaden i inställning på att taxichauffören ser ett värde i sin bil medan översättaren inte ser ett värde i sitt CAT-verktyg?

Kommer Esteam att bli räddningen? Nej, svarar Jochen, inte för översättningsleverantörer och frilansare. Deras målgrupp är en helt annan och man vänder sig framförallt till företag och organisationer utanför den traditionella översättningsbranschen men som är beroende av flerspråkighet.

Jochen Hummel säger att det måste komma in nya innovatörer med IT-bakgrund - innovatörer utan egenintresse i tjänsterna som kunderna levererar. Det finns ett stort motstånd att köpa teknologi från ett företag som samtidigt konkurrerar om samma översättningsuppdrag. Även företag som separerar sitt teknologiutbud från översättningstjänsterna i olika bolag har sämre förutsättningar att lyckas, helt enkelt för att företagsledningen helt eller delvis saknar IT-bakgrund. Och jag tror att han har helt rätt!

Om jag vore på plats i Lissabon på GALA 2011 nästa vecka, dit Jochen Hummel är inbjuden som huvudtalare, skulle jag få ännu flera svar på mina frågor. Under rubriken "Life for TM? kommer konferensdeltagarna få ta del av Jochens visioner om vad som måste till för att ta de traditionella CAT-verktygen till nästa dimension eller möjligen avslöja vad som kan ersätta dem.

Detta blir med all säkerhet konferensens höjdpunkt och som kommer att starta en intressant debatt - jag får tyvärr nöja mig med att följa kommentarerna via Twitter.


fredag 11 mars 2011

Översättare utan gränser

Visste du att det finns "Översättare utan gränser" precis som "Läkare utan gränser"? Organisationen grundades av Lori Thicke och sedan 1993 har Översättare utan gränser, Traducteurs sans Frontières (TSF), levererat översättningar till ett värde motsvarande 2 miljoner dollar genom insatser från frivillig översättning till biståndsorganisationer.

Översättare utan gränser har hjälpt Läkare utan gränser att samla in pengar från internationella givare och utbilda internationell medicinsk personal. Under de första dagarna av jordbävningen i Haiti, kommunicerade de till omvärlden om var hjälp behövdes, och organisationen har fortsatt att informera om den pågående situationen sedan dess.

Haiti är bara en av de regioner där Översättare utan gränser har hjälpt till, de har också bidragit med översättningar för humanitära behov i länder som Somalia, Tchad, Angola, Afghanistan, och många fler.


Organisationen har nyligen fått en infrastruktur på plats för att tjäna de nödställdas behov. De har formaliserat sin frivilliga styrelse och man har utvecklat en plattform för att göra det enkelt för volontärer att översätta så mycket eller så lite innehåll som de har tid att bidra med.

Och nu skakas tyvärr världen av en ny naturkatastrof - jordbävningen i Sendai, Japan. Jag hoppas att resurserna täcker eventuellt behov - men framförallt hoppas jag att omvärlden är medveten om denna viktiga organisation så att de vet vart de kan vända sig för att få hjälp i sin internationella kommunikation, om de behöver den.

Hur kan du hjälpa?


Är du översättare kan du bidra med din kunskap och ditt arbete - men organisationen kan inte bara leva på välmenande översättare - de behöver också pengadonationer för att fortsätta att utveckla sitt arbete och på sikt även anställa en person som ska ansvara för verksamheten.

Alla bidrag är välkomna! Donera via denna länk, det har jag gjort!