onsdag 21 november 2012

Nordic Translation Industry Forum

Nu är snart alla förberedelser klara och årets NTIF kan börja.

I morgon välkomnar vi 153 deltagare från 25 länder till Scandic Copenhagen för två dagar fulla av information och erfarenhetsutbyte.

Under konferensen anordnar vi en aktivitet till förmån för Översättare utan Gränser.

Återkommer med en summering av våra upplevelser efter konferensen.......

onsdag 24 oktober 2012

Ett föredöme för sin egen tjänst

Anders Uddfors, Semantix
Under hösten passar många företag på att anordna konferenser och kick-offer för sina medarbetare och kunder. Semantix, ett av Sveriges största tolk- och översättningsföretag, är inget undantag.

I början av oktober arrangerade Semantix sin egen interna företagskonferens med samtliga medarbetare inbjudna, från Sverige, Norge och Finland. Medarbetarna har olika nationaliteter och med olika nivåer av förståelse för varandras språk och inte heller engelska är nödvändigtvis ett språk som är gemensamt. Och som varande en stor och viktig leverantör av tolktjänster bestämdes att öppningstalet av VD Anders Uddfors skulle ske på hans modersmål - svenska. Och till sin hjälp, för att göra sig förstådd hos alla medarbetare, användes konferenstolkar.

En liten fågel viskade i mitt öra att aldrig hade Anders låtit så inspirerad, och varit så lätt att förstå. Och att samtliga medarbetare hade blivit inspirerade och kunnat ta till sig företagets visioner och ambitioner. Bravo!

Såhär borde fler svenska, och andra nordiska, företagsledare agera! För att inte tala om våra politiker. Att välja att inte kommunicera på sitt modersmål, oavsett hur duktig man är på engelska, gör att man säger vad man kan - inte vad man vill. Det är lätt att tappa nyanser och de exakta ordvalen som är så viktiga.

Språkföretag i Norden, måna om att bibehålla efterfrågan på era egna tjänster - jag uppmanar er till större samverkan. Kanske kan man gemensamt påverka politiker att fortsätta använda de språk som vi har begåvats med och därmed ge möjlighet för professionella tolkar att överföra kommunikationen från avsändarens modersmål till mottagarens modersmål. Annars riskerar vi att underminera värdet av våra egna tjänster och förlora utvecklingen av viktig terminologi i våra nordiska språk som talas av så få.


Se tidigare bogginlägg: "The Interpreter"

måndag 1 oktober 2012

Hellre vilande män än kvinnor

Man ersätter kvinna, ur Ikeas katalog för Mellanöstern, 1994
Idag rasar debatten i svensk media om det är rätt beslut att inga vuxna kvinnor får vara med på bild i Ikeas saudiarabiska katalog för 2013. Tidningen Metro var först ut med nyheten.

Detta är inget nytt, anpassningar till olika länders katalog har alltid gjorts, både i text och bild, trots att katalogen i princip ska vara identiskt i de 38 länder där den släpps. Bilder som föreställer kvinnor används med försiktighet, oftast utförandes sysslor, som att laga mat eller umgås med sina barn.

Men nu har företaget alltså tagit steget längre och retuscherat bort alla kvinnor från bilderna innan den tryckts i Saudiarabien. Mamman som borstar tänderna med sin son är bortraderad från en badrumsbild och kvinnorna som har tjejmiddag kring middagsbordet har helt plockats bort och ersatts av ett tomt bord. Även Ikeas egna medarbetare är borta. Varför? Det är inte förbjudet att avbilda kvinnor i Saudiarabien.

Även om detta kanske strider mot både Ikeas och mina egna ideologier är detta inte bara ett uttryck för kulturell anpassning - även om en extrem sådan? Kulturella anpassningar görs hela tiden - t ex översätts aldrig "vinglas" eller "whiskyglas" till en direkt motsvarighet på arabiska utan det omskrivs till "festglas" eller "juiceglas". En lokalisering, eller kulturell anpassning, så god som någon.

Och inte är det första gången Ikea är i hetluften för retuschering - som ansvarig projektledare för några av de första lokaliseringarna av Ikeakatalogen för Mellanöstern, på tidigt 1990-tal, fick jag erfara att man retuscherat bort en kvinna som förekom i katalogen. Kvinnan låg på en soffa och läste en bok - sedesamt klädd i långbyxor och långärmad tröja - men det ansågs som en alldeles för "onyttig syssla". Problemet den gången var att katalogen redan tryckts i en ansenlig upplaga och att retuschering utfördes för hand i varje exemplar.

Rätt eller fel - det lämnar jag till andra att avgöra - kanske är det bara en lokalisering som gått till ytterligheter..... och nu ryktas att katalogen kanske måste göras om.

Metros artikel kan läsas här: "Kvinnor går inte att retuschera bort"
Foto: privat

torsdag 2 augusti 2012

Branschförening eller inte...?

Under våren har arbetet med att utreda behovet av en branschförening för tolk- och översättningsföretag i Sverige fortsatt. Diskussionen tog sin början under våren 2011, då bland annat SFÖ (Sveriges Facköversättarförening) under sitt årsmöte tog upp frågan om eventuell uteslutning av företagsmedlemmar. Denna debatt låg också till grund för att arrangera Nordic Translation Industry Forum i Malmö på hösten.

På initiativ från ett par tolkföretag och med stöd av Almega har nu en interimsstyrelse tillsatts med representanter från svenska tolk-, teckentolk- och översättningsföretag. Syftet med den nya förening ska bland annat vara att verka för upprätthållandet av hög standard samt hög etik inom branschen. Dessutom ska föreningen genom information till allmänheten, företag och myndigheter ge en vidgad kunskap om branschen och dess betydelse.

Styrelsen har fått i uppdrag att under perioden fram till ett planerat årsmöte ta fram förslag på stadgar och utvärdera om de tre intressegrupperna kan förenas i en gemensam branschorganisation. Ambitionen är att till årsmötet samla hela branschen kring de frågor som berör och är väsentliga för en fortsatt sund tillväxt.

Nästa möte äger rum i slutet av augusti.













I styrelsen ingår representanter för Transcom, Lingua Communication, Adman 100 Språk, Translator Scandinavia, Semantix, Space 360, TSP och Språkservice.

söndag 15 juli 2012

Positiv inställning till flerspråkighet inom EU

Inom EU talas många språk, långt fler än de 23 
officiellt erkända. Här talas också mer än 60 
inhemska regionala språk, minoritetsspråk samt 
många icke-inhemska språk som talas av olika 
invandrargrupper. EU har förbundit sig att skydda
denna språkliga mångfald och främja kunskaper i
språk, på grund av orsaker som kulturell identitet,
social integration och sammanhållning. Men också
eftersom flerspråkiga medborgare har bättre 
förutsättningar att dra nytta av de ekonomiska, utbildningsmässiga och yrkesmässiga 
möjligheter som skapas genom ett integrerat Europa

EU uppmanar alla medborgare att vara flerspråkiga med det långsiktiga målet att varje 

medborgare har praktiska färdigheter i minst två språk utöver sitt modersmål.

Nu publiceras Special Eurobarometer 386, en rapport som baseras på en undersökning 
utförd i de 27 medlemsstaterna i EU under våren 2012. Drygt 26 000 respondenter från 
olika sociala och demografiska grupper intervjuades personligen, i hemmet, på sitt eget 
modersmål.

Från rapporten kan man hämta mycket intressant statistik, nedan följer ett axplock:
  • I enlighet med EUs befolkning är det mest talade modersmålet tyska (16%), följt
    av italienska och engelska (13% vardera), franska (12%), därefter spanska och
    polska (8% vardera).
  • För majoriteten av européerna är modersmålet ett av de officiella språken i det
    land där de bor.
  • Drygt hälften av européerna (54%) kan hålla en konversation på minst ett
    ytterligare språk, en fjärdedel (25%) kan tala minst ytterligare två språk och
    en av tio (10%) är förtrogna i minst 
    tre.
  • Nästan alla respondenter i Luxemburg (98%), Lettland (95%), Nederländerna
    (94%), Malta (93%), Slovenien och Litauen (92% vardera) och Sverige (91%)
    säger att de kan 
    tala minst ett språk utöver sitt modersmål.
I undersökningen ställdes också flera direkta frågor om vad översättning har för roll
för 
olika delar av samhället och hur man förhåller sig till undertextning i jämförelse
med dubbning. 
  • Européer medger att översättning spelar en viktig roll i en rad olika områden i
    hela samhället, särskilt i utbildning och lärande (76%) och hälsa och säkerhet
    (71%).  
    Man uppfattar översättning som viktigt för att söka jobb (68%), få nyheter om händelser i resten av världen (67%), delta i eller få information om
    EUs verksamhet (60%), tillgång till offentliga tjänster (59%) eller för att njuta
    av 
    fritidsaktiviteter såsom TV, film och läsning (57%).
  • Drygt två av fem (43%) säger att översättningen spelar en viktig roll i deras vardag,
    knappt en av sex (16%) anser att det är mycket viktigt medan (30%) säger att
    översättningen inte spelar någon roll för dem i deras vardag.

  • Mer än två av fem (44%) föredrar undertexning framför dubbning när man tittar
    på utländska filmer eller TV-program.
Inom EU har vi en mycket positiv inställning till flerspråkighet. 88% av européerna
anser att det är mycket användbart att kunna andra språk än sitt modersmål och
nästan alla (98%) anser att kunskaper i  främmande språk är viktigt för deras barns
framtid.


För översättningsbranschen tolkar jag detta som positiva nyheter och att det bekräftar 
andra trovärdiga källor att behovet av tolk- och översättningstjänster kommer att 
fortsätta att öka även i framtiden.


måndag 6 februari 2012

Konsten att vinna en upphandling

I början av januari hettade det till igen i debatten om offentlig upphandling av tolktjänster. Förra året kunde man bland annat i NT följa domstolarnas användande av tolkar och man påstod att rättsprocessen riskerade att hotas på grund av att man enligt avtalet kunde undgå att använda auktoriserade rättstolkar.

Nu får Arbetsförmedlingen kritik för sitt nya tolkavtal med Semantix AB. Sveriges Radio har uppmärksammat att Arbetsförmedlingen i sitt avtal med Semantix AB bara betalar 59 kronor (€ 6,70) för första halvtimmen. Detta trots att en tolks ersättning, inom rättsområdet, är 300-500 kronor per timme (2011). I Arbetsförmedlingens upphandling utvärderade man anbud från ytterligare två leverantörer och deras priser låg jämförelsevis på 200 respektive 210 kronor för första halvtimmen. Kvalitetsmässigt ansågs de tre anbudsgivarna likvärdiga och priset blev därför helt avgörande, som så ofta...

Sveriges Radio har gjort ett par reportage där man dels har intervjuat Arbetsförmedlingen men också erfarna tolkar. Tolkarna bekräftar att de aldrig skulle acceptera att ta uppdrag om ersättningsnivån ligger i nivå med vad Arbetsförmedlingen betalar, det vill säga baserat på 59 kronor per halvtimme.

Men naturligtvis är verkligheten en annan - Semantix har visat prov på att de är kreativa och duktiga på matematik. De har räknat fram en affärsmodell i sitt anbud som gör att Semantix både kan vinna upphandlingen och få en gynnsam affär. Det är bara att gratulera till ett bra upplägg!

Kritiken och ilskan har mest riktats mot påståendet att tolkarna enligt samma beräkningsmodell skulle bli underbetalade. Jag kan inte föreställa mig annat än att tolkarna får arvoden enligt gällande avtal, vilket också bekräftas av Sematix VD, Anders Uddfors, i en mejldialog. Resultatet blir att för uppdrag som understiger 30 minuter får Semantix en nettoförlust som man sedan tar igen på de längre tolkuppdragen. För det visar sig, att när Arbetsförmedlingens tolkärenden uppgår till 1 timme eller mer, så kostar kalaset betydligt mer. Till och med mer än om de hade anlitat någon av de andra två anbudsgivarna.

Jag tycker att man istället ska rikta kritiken och ilskan mot LOU och de ansvariga på upphandlingsenheten som har formulerat ett underlag som ger utrymme för fri tolkning och kreativitet, vilket i sin tur gör att anbuden inte blir direkt jämförbara. Man kan också tycka att branschen borde ta sin del av ansvaret och gemensamt försöka arbeta fram ett system och en process för hur man ska kunna mäta kvaliteten på tolk- och översättningstjänster. I brist på kvalitetskriterier är det tyvärr alltid priset som blir direkt avgörande. Så leverantörerna pressar sina priser och underminerar därmed värdet av sina egna tjänster. Naturligtvis kommer denna onda cirkel att i förlängningen också påverka arvodet per timme och priset per ord till enskilda tolkar och översättare.

Konsten att vinna en upphandling = Matematik och Kreativitet!